Jag tar alltid så illa vid mig när man läser om människor som gått till jobbet och sedan aldrig kommit hem igen. Som den kvinnliga polisen från Örnsköldsvik som dog i olyckan i Fredrika inatt. Jag skänker en tanke på den bottenlösa och svartkletiga sorg som anhöriga måste känna just nu. De struntar säkert i att hon dog i samhällets tjänst, hon dog när hon jobbade med att hålla oss andra säkra. Jag tänker på det där ibland. Genomslaget i mitt eget liv är nog som starkast att jag faktiskt saktar ner vid vägarbeten/olyckor och liknande. Jag tycker det är så satans dålig respekt att bara gasa för fullt förbi en arbetsplats. Där andra människor faktiskt arbetar. Det är deras arbetsplats. Så fruktansvärt respektlöst.
Politik och så lite åsikter...