Jag har tittat lite kronologiskt om mina skriverier om Håkan Juholt. Han nämns först i ett par gamla inlägg där han föreslås att hångla med TV4:s reporter Anders Pihlblad(!), yppar okunnigheter (känns det igen?) om Piratpartiet och slutligen när han håller med försvarsminister Tolgfors om att göra en politisk cover-up av de tragiska dödsskjutningarna i Afghanistan där flera svenska soldater fick sätta livet till.
WHAM!
Sedan dyker han upp som gubben i lådan, för mig precis som för de flesta andra, när han plötsligt väljs till partiledare för socialdemokraterna. Jag var riktigt positivt till valet, tyckte det var ett oerhört spännande och fräscht val. En proffspolitiker som har humor, energi och som inte är (direkt) lastad av Socialdemokraternas brutala kris.
Låter det bekant?
Då, precis som nu, så pekades finger mot Mona Sahlin som skyldig till att inte socialdemokraterna satt med regeringsmakten. Nu med rätt partiledare så skulle ordningen snart vara återställd! Då, precis som nu, så riktas all energi till att anklaga media och förvirrat och snabbt hitta messias som skall få dem tillbaka till den rätta vägen (läs makten). Då, precis som nu, så var det fel åt h-e.
Socialdemokratins stora problem är existensberättigandet
Var skall Socialdemokraterna nu ta vägen? Under Sahlin så fanns den arge f d kommunisten Ohly där som en garant för den gamla vänsterpartiet, helt i otakt med tiden och med ständigt gamla vänstergalenskap. Idag så sitter Sjöstedt där, låter som en hel socialdemokratisk orkester. Han låter mer klassisk socialdemokratisk i sina tongångar än vad någon sosse gjort i 30 år. Vägen vänsterut är således stängd. Höger ut? Där väntar Moderaterna light och Miljöpartiet...Vilka frågor är patenterade (s)?
Ja? Skolan, vård, omsorg? Försvaret? Utrikespolitiken? Skattepolitiken? Fastighetsskatterna? Förmögenhetsskatten? Arbetslösheten? Miljön? - Var hittar man en politik där socialdemokraterna drar i täten? Jag kan ärligt talat inte hitta någonting just nu.Oklara Juholt
Då skall det påpekas att Juholt med sina besked på olika dagar förvirrat ihop det ganska rejält, som ett par exempel kan påpekas RUT, vinster i vården eller försvaret "som är underfinansiserat" - men också helt utan extra finansiering ifrån (s) håll...
Detta var också Juholts största problem, vid sidan av alla grodor - han kunde inte någon gång förankra sin klassiska sosseretorik med praktisk, pragmatisk politik. Det blev plågsamt uppenbart vid djupintervjuer och skuggbudgeten, där fortfarande egentligen ingen vet vad som hände.
Tillbaka till Juholt och min kronologi!
Ja, det dröjde bara en vecka efter kröningen innan han städade ur och Östros och Ylva Johansson rök.Jag tyckte det var bra. De tillhörde förvaltarna i bästa fall, inget nytänk där inte! Juholt gav sig själv mer manöverutrymme, men också ett större ansvar. Tufft, men jag trodde det var första stegen på en rejäl genomkörare, reformer på reformer för att uppdatera ett sargat socialdemokratiskt parti som varit i otakt med tiden. AB försökte i denna veva styra partiet mot feminism och serverade historierevision så att jag ilsknade till rejält.
Installationstal!
Jag gjorde en snabbanalys:Näe, inget nytt så långt ögat kan nå. Allt är borgarnas fel, alternativt sossarnas förtjänst. Klassisk socialdemokrati som alla kan känna sig trygga i. Intet nytt om att världen omkring oss har förändrats sedan 1975.
Arbete skall beskattas antar jag att det betyder med att "justera skatterna". Sjukförsäkringssystemet som S själva försökte reformera flera gånger skall förändras (igen). Föräldraförsäkringen skall delas 5/5 och sedan får man välja fritt de övriga 3 månaderna. Ett ganska vettigt förslag om man nu måste in och taffla i familjernas privatliv. Kärnkraften är man nu emot (hörde jag populism?) - frågan är bara vad LO tycker om det? Billig el är ett grundkrav för många medlemmars fortsatta jobb...
Men då jag misstänker att Juholt faktiskt är satt där han är för att ena partiet snarare än att föra socialdemokratin framåt så är det nog rätt tänkt av valberedningen. Han är bra i den rollen! Riktigt bra. Vi får se senare när han hamnar i debatt med ismannen Reinfeldt hur det fungerar för de utan medlemskap i SAP. Spännande!
En stark opposition?
Och jag hoppades så innerligt:Äntligen så ökar i alla fall chansen att vi får en stark opposition istället för det falsarium som det röd-gröna samarbetet presterade. En lite mer populistisk Fridolin, en röd, ilsket skällande Ohly och en stark opposition från en sammanhållen och koncentrerad socialdemokrati tror jag vi får se framöver.Och jag hade fel... :-(
Nytt sätt att rekrytera partiledare
Carin Jämtin satte fingret på en öm punkt i sitt tal, om hur otidsenligt och icke förtroendeingivande socialdemokraternas rekryteringsprocess var. Idag sitter de i en än värre sits då både (c) och (v) helt öppet gjort sina rekryteringar - och (s) har föga förvånande inte ändrat på någonting...
Tvivlen vaknar
Jag började där också tvivla på valet av Juholt...Men det är också typiskt för ett parti som lever så oerhört fjärran från nutiden att man insett det först nu - och så har de tillsatt en partiledare som uttryckligen skall återgå till "klassisk social demokrati"?
Är det ett framgångsrecept?
Fast vackra ord och löften i ett installationstal av någon som aldrig suttit så högt upp innan kanske man inte skall ta så hårt på?
Ökade pensioner, bort med ungdomsarbetslösheten/arbetslösheten, "barnfattigdomen" och inte minst höja lönerna inom den offentliga sektorn ("gemensamma sektorn") - utan att höja skatterna?
Ja, löser han det så är han utan tvivel värd att ta plats som statsminister!
Laget formeras
Förutom att Jämtin kommer mer tokroliga förslag så formeras ett lag samtidigt:
Håkan Jultin - skön snubbe med stark igenkänningsfaktor. Rakt på och gammaldags trygg ställs emot teknokratiska isstoden Reinfeldt. Spännande!
Carin Jämtin - flummaren med konstiga utspel så att hon syns i media. Perfekt miljömupp av idag tror jag; storstadsbo och sannolikt lattedrickande...
Leif Pagrotsky - kunnig, erfaren och stark. Mycket duktig debattör - kommer piska rumpa folkligt sett på Borg i debatterna som ekonomisk talesman. Tror att arbetsmarknadspolitiken starkt kommer att integreras här också.
Mikael Damberg - skolpolitiker som kommer ställas mot rottingmajor Björklund. Kanske vi får se en offensiv skolpolitik istället för vänsterflummet som håller med Björklund i tysthet?
Veronica Palm - ung, snygg, empatisk. Faktiskt också duktig debattör. Lär få stå upp för sina sociala hjärtefrågor - utslagenhet, försäkringskassans fria fall, sjukvården - och mer bidrag givetvis.
Första mediastormen också - och jag anser fortfarande att det var en skitsak trots allt.
Förresten - ge faan i Juholts "kulbo" - hon har sonat sina brott och han har inte varit inblandad. Inte ens det att hon satt bredvid honom under "kröningen" gör henne till offentligt villebråd. Be om ursäkt, gamar!
När kommer praktisk politik?
Barnfattigdomsdebatten tar fart och jag undrade över socialdemokraternas verklighetsuppfattning då det stora raset för "barnfattigdomen" hände under deras regeringsperiod...Juholt rensar vidare och jag börjar bli orolig på bristen på politik:
Jag ser dock gärna att det kommer lite mer konkret ifrån läger Juholt. Debattartiklarna har varit fyllda med fina ord och uttryck, men inget konkret politik alls.Men det fortsätter och Juholts något annorlunda uppfattning om verkligheten börjar lysa igenom och Jämtins konstiga utspel gör inte framtidstron på socialdemokratin större...
Skatter, försvar, jobbavdrag, arbetena, Saab, Vattenfall - det är fullt med politiska frågor som bara väntar på opponering...
Nu är snart mitt tålamod slut
..om inte Juholt stramar upp detta så kommer det bli brutal katastrof i valet. Det är en oerhört spretig bild som nu förs fram - och det är enpartistaten inom Socialdemokratin (Juholt själv) som nu för i den politiska dansen.Tvärvändningar och helt om!
För att ta ett exempel - för ett halvår sedan så tyckte den skolpolitiska talesmannen Ylva Johansson att skriva in skolk i betygen inte var en fråga av någon särskild vikt - men efter att Juholt vädrat personliga erfarenheter så gör man helt om. Så och med insatsen i Libyen där hans vision om "drogade barnsoldater" i all sin prakt var skrattretande men fick det största oppositionspartiet att tvärvända. Tandvårdsreformer utlovas - allt till alla - betala med din röst i kassan. Barnfattigdomen belyses förtjänstfullt oavbrutet, men det viskas inte ens om någon egen lösning.
Allt är i alla fall som vanligt hos S.Snälla - opposition!
Socialdemokratin är inte ute ur skogen än. Jag har bara sett skogstokigt beteende den sista tiden, tyvärr...
Efter Libyen...
Libyendebacklet är talande för hur resterande ordförandetid såg ut:
Jag känner hur de sista vågorna av förtroende nu sakta ebbar ut. Kollapsen är total. Hur många gånger skall man gira 180° i sin politik? Och det är inte vilken politik som helst, det är den nylagda politiken, kryddad med löften om mer och mer utgifter - mer till alla!
Efter det så är allt historia...
Juholt försvann in i en parallell verklighet där antydningar om meglomani och bristande världsuppfattning fortsatte att dominera. Retoriskt svulstiga tal, kryddade med allt det klassiska som fick de socialdemokratiska kärntrupperna att rysa av välbehag. Men när det kom till att försöka förankra det i verkligheten så föll allt som ett korthus. Kanske var det okunnigheten och oerfarenheten som lös igenom?Frustration!
Ja, oavsett så blev min besvikelse monumental och jag erkänner det, jag blev allt mer förbittrad och rent av elak mot statsministerkandidaten, oppositionsledaren, partiledaren och socialdemokraten Håkan Juholt från och till. Men jag tror också att detta inlägg samtidigt visar vilket hopp om reformation av (s), en stark opposition, en regering som tvingas göra sitt yttersta hela tiden som jag lade på axlarna på statsministerkandidaten, oppositionsledaren, partiledaren och socialdemokraten Håkan Juholt.
Synd om Juholt
Nu, i efterhand, så inser jag hur orättvist det var att lägga det ansvaret på Juholt. Han kunde inte, han hade inte verktygen som behövdes - och vem har det inom socialdemokratin?Kan fraktionerna komma överens? Kan kollektivet stå upp som en man istället för en ordförande som faktiskt inte kan ordna detta själv?
En grandios självbild
Nej, jag tror faktiskt inte det. Socialdemokratin kan inte släppa den grandiosa självbild av sig själva som ett 45%-parti som patenterat regeringsmakten. Detta fria fall som man nu är inne i kan inte bero på dem själva, bristen på pragmatisk politik baserad på en klar och tydlig ideologi. Allt är medias fel, denna högerkonspiration som på något konstigt sätt buktalat genom munnen på Juholt - ty i princip alla stormar har uppkommit därigenom... Om man ändå kunde rikta den kritiken inåt, att se hur vanskött utveckling och framåtskridandet är inom partiet - då har man en chans, men inte annars. Expressen ledare uttrycker det solklart:
Socialdemokraterna måste anpassa sig till en ny tid och formulera en politik som engagerar väljarna. En sådan springer ur en vilja att förändra samhället, inte ur viljan att vrida klockan tillbaka till en tid då man var Partiet.
Nästa val
Jag tror att (mp) kommer nosa (s) i hasorna som näst största parti inom de rödgröna. (v) kommer att mångdubbla sina siffror.Saidakrafter! ;-)
(s) 20,4%
(mp) 19,7%
(v) 11,7%
-----
51,8%
Således bildar de rödgröna regering efter valdagen söndagen den 14 september 2014. Och jag tror faktiskt inte att det spelar så stor roll vem som blir partiledare inom (s) eftersom deras tid faktiskt är över. Människor röstar snarast mot regeringen som visat sig vara visionslöst, kraftslöst och mätt, precis som med regeringen Persson som rök 2006. Dock så kan de vända utvecklingen, men det krävs en rejäl överhalning för detta. Kannibaliseringen vänster- och högerut gjorde inte så mycket med den inbördes kampen mellan Alliansen och de Rödgröna.
Således bildar de rödgröna regering efter valdagen söndagen den 14 september 2014. Och jag tror faktiskt inte att det spelar så stor roll vem som blir partiledare inom (s) eftersom deras tid faktiskt är över. Människor röstar snarast mot regeringen som visat sig vara visionslöst, kraftslöst och mätt, precis som med regeringen Persson som rök 2006. Dock så kan de vända utvecklingen, men det krävs en rejäl överhalning för detta. Kannibaliseringen vänster- och högerut gjorde inte så mycket med den inbördes kampen mellan Alliansen och de Rödgröna.
Mer om...
| Politik | Bodströmsamhället |
| Piratpartiet | FRA-lagen |
| Kultur | Upphovsrätten |
//Zac
PS. Givetvis förbinder jag mig att ändra mig, mina Saidakrafter är ombytliga tyvärr... ;-)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, Socialdemokraterna, Håkan Juholt, Åsa-Nisse, FAIL, popcorn, popcornsmaskin AB1234567, Ex123456789, DN12345, SvD123, GP‚ SDS‚ SvT‚ SR Ekonomisten
Kommentarer
Skicka en kommentar
Spam, rasistiska och liknande kommentarer tas omedelbart bort. Ovidkommande, reklaminriktade och förvirrade kommentarer kan också tas bort utan misskund.
Inlägg äldre än en månad modereras, så ha tålamod för publiceringen.
Kontakta mig om du tycker dig ha blivit felbehandlad eller om du vill anmäla någon opassande kommentar.
Och du, snälla, håll dig till ämnet.
Alla kommentatorer står för sina egna åsikter.