Min absoluta största idol var Tarzan när jag var liten. När jag blev större så gick jag över till Fantomen och James Bond och t o m Conan som jag tyckte var enormt bra som serie.
Mööööööh!
Dessa manliga praktexemplar med extremt utpräglade muskler och slimmande kroppar - i en känslig ålder, när man exponerade sitt ej fullt utvecklade och ovuxna sinne för dem i timtal varje dag...
Ovanligt starkt sinne?
Och inte blev jag påverkad, besatt, anorektisk eller träningsnarkoman etc?Vad är det som då gör att kvinnor blir som besatta och, får jag lov att säga - helt besatta av en kall, hård, ebenholtssvart, plastdocka - som inte ens liknar en människa? Den ger en massa besvär för att man inte liknar den?
Vad är det egentligen för fel på kvinnorna?
//Zac
PS. För er som inte förstår ironi så ironiserar jag över den offerroll som faktiskt idiotförklarar halva befolkningen, d v s kvinnor, en offerroll som feminismen tvingar på dem. Själv tror jag inte att kvinnor vare sig är offer eller idioter...
Läs även andra bloggares åsikter om Tarzan, Conan, Fantomen, James Bond, intryck, anorexi, feminism, offer, kvinnor, sexism, skyltdockor, dumheter, ironi
Kommentarer
Skicka en kommentar
Spam, rasistiska och liknande kommentarer tas omedelbart bort. Ovidkommande, reklaminriktade och förvirrade kommentarer kan också tas bort utan misskund.
Inlägg äldre än en månad modereras, så ha tålamod för publiceringen.
Kontakta mig om du tycker dig ha blivit felbehandlad eller om du vill anmäla någon opassande kommentar.
Och du, snälla, håll dig till ämnet.
Alla kommentatorer står för sina egna åsikter.