(Källa.)Sverige hamnade nyligen på en tragisk toppnotering på listan över länder med flest våldtäkter i Europa. Rapporten har jämfört statistik mellan olika länder i Europa och visar både att det begås anmärkningsvärt många våldtäkter i Sverige och att vi är sämst på att klara upp de våldtäkter som sker. Det är ett osmickrande betyg. Både för vårt jämlika samhälle och för vårt arbete mot ett tryggare Sverige.
Den höga siffran har i grunden till stor del att göra med en bra lagstiftning som rubricerar allt fler övergrepp för vad de verkligen är. Många brott som tidigare kategoriserades som sexuellt utnyttjande och sexuellt tvång rubriceras nu i stället som fullbordade våldtäkter. I Sverige har vi även kommit ganska långt vad gäller benägenheten att anmäla de brott offren utsätts för. Det förklarar en del av siffrorna, men det förklarar inte hela bilden. Vi har långt kvar innan vi kan vara stolta över vårt arbete med att bekämpa våldtäkter.
Börja med att kritiskt granska rapporten?
Rapporten missar grundläggande akademisk kontroll, som vanligt när författaren/författarna har feministiska ideologier som grund. Andra länder redovisar sin statistik annorlunda än vad vi gör. Våldtäkter mellan man-hustru där övergreppen pågått i åratal redovisas överallt utom i sverige som en st våldtäkt - vi redovisar däremot mer korrekt antalet tillfällen, d v s hundratals - och således blir siffrorna kraftigt missvisande. Sverige ser ut som ett fullständigt laglöst land vad gäller sexbrotten, vilket är fel - man kan ju läsa BRÅ t ex...Vinkla
Givetvis spelar det också in när man redovisar antalet anmälda våltäkter och sedan ställer det mot antalet dömda våldtäktsmän - för några år sedan fälldes väl en för 600 våldtäkter mot sin fru. Utifrån statistiken så blir rubrikerna braskande:Ifrågasättande!
När det gäller all statisk som feminister yttrar så tjänar man rejält på att vara kritisk redan från början - feminister överdriver och ljuger dessvärre påfallande ofta. I just fallet med rapporten så är den för det första inte alls framtagen för att undersöka hur vanligt det är med våldtäkter. Sverige nämns på ett ställe där det påpekas att frekvensen är mycket högre, sedan har man ett resonemang kring att detta sannolikt kan bero på ett flertal saker:- olika lagstiftningar - vi har som bekant "flyttat upp" mycket av sexuellt tvång till våldtäkt, sex med minderårig mm
- annan hantering av anmälningar - andra länder för inte in anmälningar där brott inte kan styrkas i statistiken
- bättre polisarbete där det i högre grad resulterar i en anmälan
- bättre samhällslig attityd mot våld mot kvinnor - lite förment alltså tvärtom mot vad feministerna vill ha det till... Och de använder också denna rapport - men har väl sannolikt inte ens läst den - vilket för oss till den mest allvarliga saken med rapporten:
Falsk och missvisande sammanfattning
Det finns en svensk sammanfattning av rapporten där de okända författarna (utpekade är dock professorerna Christian Diesen & Eva Diesen) helt drar iväg och hittar på egna slutsatser och driver - i mitt tycke - en tydlig politisk agenda, som har spritt sig till även politiker som vill vinna billiga politiska poänger helt utan att lägga ner en sekunds jobb på att faktiskt kritiskt läsa det man helt okritiskt sedan för fram. Dumheter, men dumheter ifrån mitt inlägg'Dumheter om bevisbörda'
Nu ondgör sig professorn i straffrätt, Madeleine Leijonhuvfud, över att det råder rättssäkerhet i vissa sexualbrott. Hon har iofs luftat dylika åsikter innan, men som vanligt så är hon mer än lovligt enögd.Problem
Magnus Tycker - har en del riktigt bra åsikter:
- Hon verkar utgå från att alla kvinnor som anmäler eller kan tänka sig anmäla är utsatta för brott. Jag har väldigt svårt att tro att så är fallet. Hon verkar utgå från att alla som blir utpekade automatiskt är skyldiga. Jag är väldigt skeptisk till att ge ett frikort för halva befolkningen att döma den andra halvan efter tycke och smak.
- Kvinnans sexualvanor kan mycket väl vara relevant, framförallt om de har haft en eller har en relation. Framförallt om de har haft en sexuell relation. Att då inte få ställa frågor kring detta tycker åtminstone jag är att åsidosätta den anklagades rätt helt.
- Madeleine verkar även tycka att det är irrelevant om kvinnan beslagits med lögner tidigare, jag hävdar att så inte är fallet. Tittar man i domen hon hänvisar till tycker jag absolut att han bör ha fått kalla karaktärsvittnen och i de fall där lite annan bevisning finns kan de vara intressanta. Ska man bortse från allt som eventuellt kan tala mot kvinnan?
- Hon avslutar artikeln med att 9/10 kvinnor som anmäler nobbas redan av polis/åklagare. Nu tänker jag spekulera helt fritt, men låt mig gissa att en del är överfallsvåldtäkter där gärningsmannen är okänd och man inte har några spaningsuppslag, då går det inte att göra så mycket. Andra fall där det inte finns någon teknisk bevisning. Det går inte att styrka att något har hänt. Att döma enbart på hennes utsaga känns inte så rättssäkert.
Enkät!
Jag publicerade ett annat liknande inlägg innan; 'Offren för våldtäkter' där Peter Eriksson var ute i grumliga vatten och simmade. Jag klipper järnet därifrån:Offren för våldtäkter
För en liten tid sedan så skrev jag om hur man vill luckra upp rättssäkerheten i och kring sexualbrotten. "Man" i detta fall var den något populistiska Peter Eriksson...Mitt inlägg
Miljöpartiet presenterar idag ett förslag om att skärpa våldtäktslagen. Lagtexten ändras så att ofrivilligt sex betecknas som sexuellt utnyttjande. Det är hög tid att lägga ansvaret där det bör ligga: på förövarna, inte på deras offer, skriver språkröret Peter Eriksson.(Källa.) Tja, vad skall man säga? Att vi kastar rättssäkerheten och rättsprinciperna överbord för att våldtäkt är ett avskyvärt brott? Som dessutom är svårbevisat? Herregud, väx upp och var inte så förbannat populistiska Miljöpartiet! I praktiken vad Eriksson säger är att bevisbördan bör ligga på de misstänkta och inte på åklagarsidan... Tja, varför inte egentligen - varför skulle vi inte överge en rättspraxis som gällt i ett par tusen år? Och frukta ej, regeringen kollar över detta... Riktigt intressant blir det när man parar ansträngningarna för att öka bevisbördan för anklagade(!) med att nästan 70% av AB:s läsare håller med om att frånskilda kvinnor är bittra... HUA! Men det är en förkrossande majoritet på AB som i mycket luftiga ordalag uttrycker avsky inför brottet i sig, men frågan hur man skipar rättvisa tycks lysa med sin frånvaro... Mer i AB och än mer... Och en debattartikel om detsamma.
Enkät
Jag har nu satt ihop ett litet enkät/frågeformulär, delvis initierat av tankegångar efter en kommentar till sagda inlägg ovan. Var snäll och fyll i det noggrannt, jag har gjort den så enkel som möjligt. Precis som min förra enkät (håller fortfarande på, så har nig inte gjort den innan...) så:I ett försök att bringa lite mer klarhet i detta så har jag mödosamt plitat ihop ett litet formulär - hoppas verkligen att det fungerar nu! :o) Givetvis är det helt anonymt och jag kommer som sagt att redovisa datan när jag fått lite mer kött på benen.
Jag kommer presentera resultaten när tillräckligt mycket data kommit in. Tack så mycket för att du hjälper mig att förstå mekanismerna bakom detta. //Zac PS. Läs också 'Falska Våldtäkter', påminner om min bloggläsarundersökning
Läs även andra bloggares åsikter om våldtäkt, sexbrott, överfall, polis, kvällstidningsetik, Madeleine Leijonhuvfud, våldtäkter, bevisbörda, sex, sexualbrott Bloggar1234567
Madeleine L är inte enögd enligt min mening, då
SvaraRaderahon ser faktumet att många kvinnor drar sig för att anmäla en våldtäkt. Inte mer enögd än Magnus T alltså. Att kasta rättssäkerheten överbord kan vara just detta att kvinnor drar sig för att anmäla. Men det verkar tydligen konstigt ur ett EU perspektiv... Vi får rätta oss i EU ledet? Med inställningen bland människor att det är de frånskilda kvinnorna som är bittra till 70% så kan bara galenskap skipas knappast rättvisa.
Det är ju som bekant människor som skapar lagar. De är dessutom flest män... bittra män kanske? Eller är det ett kvinnligt "privilegium" att vara bitter :) Undrar vad en undersökning om feministmotståndare skulle ge för resultat ;) Kanske jag säger kanske så skulle 70% anse att de är bittra män hela bunten.
Inte konstigt att det ser ut som det gör när människor skapar lagar utifrån det emotionala, känslomässiga. Kvinnor betraktas inte som sexuella varelser fullt ut. Vem frågar männen om de är provocerande klädda. De kan se ut hur fan som helst utan att för den skull bli ifrågasatta. Nej kvinnor och män är separerade genom det rättspraxis som gällt i flera tusen år (religion). Det förstår "nyttiga feministiska idioter".
Snarast tvärtom - det visar sig att vi både uppmuntrar och har en mycket hög anmälningsbenägenhet vad gäller sexualbrott i sverige. Så som det skall vara således, problemet är att kortsynta och feministiska människor som ex Leijonhufvud sedan ondgör sig över att det är så få som fälls... Det finns ingen som helst anledning varför det måste vara någon typ av konkordans mellan dessa.
SvaraRaderaDu ser verkligen inte problemet med att ha en måttstock för övriga brott och en annan (låååg el obefintlig) för sexualbrott?
//Zac
Nja, hon oroar sig ÄVEN över att kvinnor inte kommer att anmäla sexualbrott fortsättningsvis. Så ska det ju vara säger du av vad jag förstår, att kvinnor ska tycka att det är någon mening med att anmäla. Om kraven mildras på att advokater ska låta bli att kränka kvinnor som utsatts för våldtäkt så finns det risk för att kvinnor inte anmäler i lika hög grad. Då borde det vara ett LIKA stort problem som att det är få som fälls. I annat fall så blir det lika kortsynt.
SvaraRaderaDu ser inte att det kan vara ett problem? Är det populistiskt att även värna brottsoffer? Är det ett feministiskt syndrom?
"..hon oroar sig ÄVEN över att kvinnor inte kommer att anmäla sexualbrott fortsättningsvis"
SvaraRaderaVad finns det överhuvudtaget i utvecklingen som ens antyder att det skulle vara på det sättet? Snarast tvärtom...
Jag har lite svårt för att du påstår att det handlar om att kränka offret när det egentligen handlar om att ge den anklagade en fullgod rättegång. Det är inte alls för få som fälls, vi håller internationell nivå - det är mängden anmälningar som är vansinnigt hög. Så bara för att vi redovisar anmälningarna annorlunda så skall ribban sänkas för att fler skall fällas?
Mysko sätt att resonera på...
//Zac
Om kraven mildras på att advokater ska låta bli att kränka kvinnor som utsatts för våldtäkt, gör det så att kvinnor anser att det är någon mening med att ens anmäla? Hur kan man ge en person en fullgod rättegång om den har struntat i att anmäla? En anmälan krävs för en rättegång oavsett om den är fullgod eller inte.
SvaraRaderaDu säger att anmälningarna är för många. Du sägger t.om. att det är vansinnigt. Mysko!
Internationell nivå... Det KANSKE är på den nivån som det är vansinnigt. Anmälningarna kan lika gärna vara för få på den nivån. Jag säger inte att det är så men att det kan vara så. Men nu gäller rättning i EU ledet oavsett om vi har kommit längre inom vissa bitar eller inte. För visst är et väl så att vi lika gärna kan ta ett steg tillbaka som framåt. Inom vissa saker har vi kommit långt inom vissa inte.
Mysko!