Halalslakt (o kosherslakt)

Regler för halalslakt

Halal talar om vad som är tillåtet inom islam, ordet i sig, Halal, betyder på arabiska "det som Gud har tillåtit". Motsatsen heter haram.

Jag är ju givetvis mest intresserad av halal-slakt, av naturliga skäl. Reglerna i sig är ganska vettiga - även om jag givetvis inte bryr mig ett endaste dugg om de religiösa inslagen:

1. Djuret ska vara friskt och utan skador.
2. Djuret ska ha behandlats med medlidande och vänlighet.
3. Djuret ska få mat och vatten och lugnas innan det dödas.
4. Slakten skall utföras av en tränad muslim. Slaktaren skall hela tiden ha ögonkontakt med djuret.
5. Både djur och slaktare är vända i Qibla (mot Mecka).
6. Före slakt reciteras orden ”Bismillah, Allahu Akbar” (I Guds namn, Gud är större). Det innebär att muslimerna inte tar djurens liv på eget bevåg utan med skaparens auktoritet.
7. Man ska vässa slaktkniven. Kniven måste undersökas och slipas före och efter varje djur som slaktas.
8. Slaktkniven skall föras i en enda obruten rörelse.
9. Matstrupen, luftstrupen och halspulsådrorna skärs av utan att ryggmärgen skadas.
10. Blodet måste helt avtappas.
11. Ett djur få inte se ett annat djur dö. För lamm och får skall all slakt utföras utan föregående bedövning, och man skall slakta ett djur i taget och under förhållanden som säkrar att det enstaka djuret hanteras så skonsamt och omsorgsfull som möjligt.

Bra slaktmetod?

Om man bara tänker sig tillbaka ett femtiotal år i tiden så skulle jag nog föredragit att bli halalslaktad än traditionellt slaktad om jag var ex en get...

Sedan är det intressant ur ett annat perspektiv att vi utan eftertanke tycker att vanlig jakt är helt ok, där de flesta djur helt enkelt måste förblöda...

Jag föredrar nog rent personligen att få halsen avskuren än att få ett lungskott faktiskt.

En kvalitetsmärkning

Historiskt sett så var Halalslakt både hygienisk, kvalitetsmässigt bra och humant eller etiskt sätt att slakta på.

Det är ett slags kvalitetsmärkning - att köttet är garanterad så lång hållbarhetstid som möjligt, och att djuren inte stressas i onödan. Det är ju också därför gris inte är tillåtet, köttet klarar sig inte vidare bra i stark värme.Den främsta anledningen till förfarandet är att djuret snabbt blodas ur, vilket minimerar risken för kontaminering - en nödvändighet i klimatet från vilket sedvänjan är sprungen ur.

Bra slaktmetod (för vissa djur)

Halal eller kosher tycks i många fall vara en bra slaktmetod, djuret förlorar medvetandet omedelbart, med undantag för nötkreatur som har en typ av "reservtryck" vilket gör att det tar betydligt längre tid. Vad gäller nötkreatur så ligger vertebralartärerna, de s k "kotartärerna" ganska djupt inne i halskotorna. Dessa gör att det tar betydligt längre tid för just nötkreatur att förlora medvetandet vid dylik religiös skäktning. Se även nedan.

Skäktning

Skäktning (ty. schächten, af hebr. schechitah.slakt), judarnas rituella slaktmetod (använd äfven af muhammedanerna). Skäktning och påföljande rituella besiktning af djurkroppens inre delar (bedikah) beskrifvas detaljeradt i talmud. Metoden som tillämpas af judarna vid slakt af alla till föda bestämda varmblodiga djur (jfr l Mos. 9:4), består däri, att på det fängslade och kullkastade (eller, då det gäller mindre slaktboskap, på annat sätt fixerade djuret hufvudet och halsen. starkt sträckas, hvarpa medelst en lång, skarp knif genom tre i omedelbar följd i samma skåra gjorda snitt samtliga mjukdelar på halsens framsida genomskäras ända till halskotorna. Genom de därvid af skurna stora halsblodkärlen förblöder djuret mer eller mindre raskt.
Skäktning tillhör alltså de slaktmetoder, där blodaftappningen ej föregås af något ingrepp för att bedöfva djuret, och har därför på djurskyddsvanligt håll ansetts förkastlig. Förnekas kan ej heller, att skäktning, jämförd med modern "bedöiningsslakt", åtminstone på en ick°, fysiologiskt bildad åskådare gör ett obehagligt intryck, framför allt genom de ofta mycket våldsamma frigörelse- och kramprörelser, som djuret under några minuter efter snittet utför och hvilka, ehuru säkerligen till stor del med orätt, betraktas som smärtyttringar. Smärtförnimmelse förutsätter förhandenvaron af medvetande, och för dettas bibehållande är en tillräcklig blodtillförsel till hjärnan erforderlig. I olikhet med förhållandet hos flertalet däggdjur erhåller hjärnan hos idisslarna de djur, som i största utsträckning skäktas, blodtillförsel till ej obetydlig del genom de i kanaler i halskotorna löpande "vertebralartärerna", som icke träffas af skäktsnittet. Därtill kommer, att idisslarnas blod hastigt "lefrar" sig, så att ofta en mer eller mindre fullständig tilltäppning af de aískurna halskärlen kommer till stånd, hvarigenorn förblödningen fördröjes och blodtrycket vidmakthålles vid en sådan höjd, att hjärnan för någon tid kan genom vertebralartärerna försörjas med tillräckligt med blod för medvetandets bibehållande.
Sannolikt inträder dock i regel medvetslösheten ganska raskt. Beträffande den eventuellt uppfattade smärtans intensitet bör påpekas, att i ett med skarp knif åstadkommet sår å frisk kroppsväfnad smärtan i regel inträder sent och är föga stark.
Som slutomdöme om skäktningen kan sägas, att den gifvet måste sättas efter den moderna "bedöfningsslakten", framför hvilken den icke i något hänseende erbjuder fördelar. Den torde emellertid, rätt utförd, i allmänhet ej innebära något djurplågeri, ehuruväl nog fal" kunna förekomma, då den måste anses tillfoga djuren onödigt lidande.
– I Schweiz och vissa tyska stater är skäktning i lag förbjuden, i Finland och en del tyska stater har den varit det, men åter blifvit tillåten. –
Litt.: v. Ostertag, "Handbuch der fleischbeschaif’
(1922), Edelmann, "Lehrbuch der fleischhygiene"
(1923), och Lauff, "Schechitah und bedikah" (1925).

S–Jn.

(Källa: Citat från Nordisk Familjebok, Uggleupplagan)

Bedövning före eller efter, eller inte alls?

Men tiden och utvecklingen har gått framåt och då det idag går att bedöva djuren på ett bra sätt så är det bara att beklaga att traditionella muslimer inte låter halalslakten förändras/justeras med och genom samhällsutvecklingen.
Jag tror dock att eftersnitt-bedövning godkänts av Sveriges muslimska råd, men att det judiska rådet förkastar det som kosher - är dock inte helt säker. Sedan arbetar ju Sveriges Muslimska råd generellt för att man skall tillåta halalslakt fortsättningsvis helt utan bedövning.

Smärtan?

Sedan är det långt ifrån alla muslimer som godtar bedövning överhuvudtaget av halalslaktade djur, vare sig det rör sig om före- eller efter-snittbedövning. Men den eventuella smärtan är central ur det djurrättsperspektiv som ligger till grund för våra lagar. De gånger jag skurit mig rejält så har det dock inte infunnit sig någon smärta under de första 10-15 sekunderna - däremot efteråt... :o|
Men visst - jag har aldrig skurit halsen av mig, så hurvida den smärtan skiljer sig från mina avskurna fingertoppar och ett djupt jack i benet har jag ingen aning om. Av naturliga skäl så tänker jag inte fördjupa mig i praktiska experiment heller... ;o)

Paradoxalt?

Intressant - och paradoxalt nog - så hänvisas musklimer till just djurens lidande när man förespråkar halalslakt;

"Kravet på att djuret skall vara oskadat vid dödsögonblicket medför att t.ex. bedövning med el-chock , eller skott och liknande inte kan accepteras av muslimer eftersom djuret tillfogas en traumatisk skada innan avlivningen sker genom blodavtappning. Metoden med bedövning före slakt används nu inom halal som nödlösning, men det är ej förenligt med religiösa villkor."

(Från Sveriges Muslimska råds brev till Jordbruksverket)

EU

En intressant detalj är att vi tillåter inte halalslakt - utan bedövning - i sverige, men att importera halalslaktat kött går bra. Givetvis är det ett problem som borde rättas till. Är det så att det skall förbli förbjudet så skall vi även förbjuda importen, och vice versa. Att ha det som nu verkar bara vara islamofobi.

Gårdsslakt!

Jag tycker själv att djur i mycket större omfattning skulle få gårdsslaktas - ett sätt att minska den stress det innebär att köra dem till slakthuset - ibland avsevärda avstånd. Om jag som människa skulle få välja så väljer jag givetvis att vara medvetslös, men det handlar om perception, fattningsförmåga snarare än om smärta. Tror inte att smärtan är så mycket annorlunda i att få halsen avskuren och en rejäl elstöt.
Av naturliga skäl så är det svårt, och oönskvärt att någonsin verkligen få personlig insikt i det...

Skillnad halal - kosher?

Såvitt jag vet är det är exakt samma typ av ritual innan man slaktar djuret, och samma förfarandesätt när man avlivar djuret. Skillnaden är väl att den att man yttrar en religiös fras som hör till ens egna religion innan man slaktar djuret. Ett ganska bra exempel på att religionerna i fråga i alla fall delvis har samma ursprung.

Det påstås att kosher-slakt förbjöds under nazistiska strömmningar under 30-talet. Vet faktiskt inte om det stämmer, men klimatet hårdnade rejält för judar i sverige under den tiden, så en viss sanning ligger det säkert i det.

Varför så mycket liv om halal och inte alls så mycket om kosher?

Givetvis har det väldigt mycket att göra med att judarnas sedvänjor är betydligt mer införlivade och accepterade i det västerländska samhället. Judendomen är mycket mer socialt accepterad än vad islam är, dels också beroende på att - månne en fördom från min sida - generellt så tillhör judar oftare högre samhällsskikt än muslimer. Kosher säljs således inte heller i stora billighetsvaruhus för lägre samhällsgrupper. De med judisk börd återfinns ofta i högre samhällsskikt idag än muslimer, och handlar därmed i helt andra butiker i helt andra stadsdelar. Till detta har vår smutsiga europeiska historia gett det judiska folket mer handlingsfrihet idag. Det är också, framför allt i dagens klimat, lättare att peka ut muslimer som det stora, farliga och främmande hotet idag, och givetvis spelar det också in att det numerärt är fler muslimer i samhället idag. Således blir det halal som hamnar i fokus och inte kosher.

//Zac