En liten sammanfattning ifrån Björn Hammarskjöld av Gary Taubes:
Jag vet inte riktigt hur man kan säga emot något av detta? Denna lilla guldsammanställning hittade jag efter Kostdoktorns utmärkta artikel i Läkartidningen, efter hans blogginlägg.
//Zac
Hans [Gary Tabues, min amn] slutsatser i denna ögonöppnande bok sammanfattas som följer.
Allteftersom jag fått kunskap om all denna forskning så framstår följande slutsatser som oundvikliga för mig, allt baserat på befintlig kunskap:
- Fett från födoämnen, mättat eller ej, orsakar inte fetma, hjärtsjukdom eller någon annan kronisk civilisationssjukdom.
- Problemet är kolhydrater i födan, deras effekt på insulinutsöndring och därmed den hormonella regleringen av homeostasen – hela den harmonella sammansättningen och samverkan i den mänskliga kroppen. Ju mer lättsmälta och raffinerade kolhydraterna är, desto större påverkan på vår hälsa, vikt och välmående.
- Socker – specifikt sackaros och high fructose corn syrup– är speciellt skadliga, troligtvis beroende på att kombinationen fruktos och glukos tillsammans höjer insulinnivån samtidigt som levern överbelastas med kolhydrater.
- Genom sin direkta effekt på insulin och blodsocker är raffinerade kolhydrater, stärkelse och socker födoämnesorsaken till koronara hjärtsjukdomar och sockersjuka. De är de mest troliga födoämnesorsakerna till cancer, Alzheimers sjukdom och andra kroniska civilisationssjukdomar.
- Fetma är en sjukdom med för mycket fettuppbyggnad, och som inte beror på att man äter för mycket eller rör sig för litet.
- Att äta för mycket kalorier är inte orsaken till att vi blir fetare, inte mer orsak än att det får ett barn att bli längre. Att göra av med mer energi än vi äter leder inte till långsiktig viktförlust; det leder till hunger.
- Fettökning och fetma beror på en obalans – ett disekvilibrium – i hormonell reglering av fettvävnad och fettmetabolism. Fettsyntes och fettlagring överstiger nedbrytning av fett från fettvävnad och dess åtföljande förbränning. Vi blir magrare när den hormonella regleringen av fettvävnad kommer i balans igen.
- Insulin är den primära regulatorn av fettlagring. När insulinnivåer är förhöjda –antingen kroniskt eller efter en måltid – lagrar vi fett i vår fettvävnad. När insulinnivån faller frigör vi fett från vår fettvävnad och använder fettet som bränsle.
- Genom att stimulera insulinutsöndring gör kolhydrater oss överviktiga och slutligen orsakar fetma. Ju mindre kolhydrater vi äter desto magrare blir vi.
- Genom att öka fettlagringen ökar kolhydrater också hunger och minskar den mängd energi vi använder i ämnesomsättning och vid fysisk aktivitet.
Jag vet inte riktigt hur man kan säga emot något av detta? Denna lilla guldsammanställning hittade jag efter Kostdoktorns utmärkta artikel i Läkartidningen, efter hans blogginlägg.
//Zac
Kommentarer
Skicka en kommentar
Spam, rasistiska och liknande kommentarer tas omedelbart bort. Ovidkommande, reklaminriktade och förvirrade kommentarer kan också tas bort utan misskund.
Inlägg äldre än en månad modereras, så ha tålamod för publiceringen.
Kontakta mig om du tycker dig ha blivit felbehandlad eller om du vill anmäla någon opassande kommentar.
Och du, snälla, håll dig till ämnet.
Alla kommentatorer står för sina egna åsikter.