Jag vill se statistik på hur de hushållsnära tjänsterna har använts, tydligen har skatteverket satt ihop någon typ av information om just detta som presenterats i dagarna. Mer frågor än svar ger en ledare i SvD:
Intressant i sig, men jag vill nog veta vad hushållet tjänar sammanlagt i de 5000 hushåll som nämns i ledaren ovan... Låter som lite lek med statistik för att täppa till truten på kritiker tycker jag, men vi får se när det går att komma åt mer ifrån rapporten.
//Zac
Igår kunde Skatteverket inte uppskatta det exakta antalet men ett par tusen ansökningar, utöver de 45000 som en trumpen Jarl Alfredius rapporterade om i fredagens Aktuellt, förväntades lämnas in innan tiden löpte ut vid midnatt.
Att en majoritet av de sökande tjänar hyfsat med pengar, kan inte förvåna någon. Inte heller att andelen kvinnor är så stor som 57 procent. Vad som däremot borde få kritikerna att tänka om är att närmare 5000 av dem som har ansökt om skatteavdrag för köp av hushållstjänster har en årsinkomst under 133000 kronor.
Intressant i sig, men jag vill nog veta vad hushållet tjänar sammanlagt i de 5000 hushåll som nämns i ledaren ovan... Låter som lite lek med statistik för att täppa till truten på kritiker tycker jag, men vi får se när det går att komma åt mer ifrån rapporten.
//Zac
Varför ska kritikerna tänka om. Enligt artikeln så bör vi det. Det därför att futtiga 5000 personer med en inkomst under 133 000 har ansökt om avdrag för hushållstjänster.
SvaraRaderaDen stora majoriteten som nyttjar tjänsten är de som har det hyggligt ställt. Det står det också i artikeln. Samt att det är övervägande kvinnor. Något som borde skapa funderingar kring varför just kvinnor är överrepresenterade....Varför behöver de köpa sig tid i större utsträckning än männen?
Nej personen som skrivit artikeln borde tänka lite, istället för att säga att andra borde tänka om. Bakom statistik döljer sig människor. Det intressanta borde väl vara att titta på vilka övriga tillgångar, dessa personer har. Har de t.ex. vunnit pengar, ärvt eller tvingats minska på sina utgifter genom att t.ex. byta till en mindre bostad. I annat fall skulle de knappast kunna unna sig den lyx som det innebär att köpa sig tid. I samband med en flytt t.ex. kan man behöva en del hjälp. Men det betyder inte att man kommer att nyttja denna tjänst permanent. Den kan nog vara till hjälp i viss mån även för låginkomsttagare. Men den är i huvudsak till för de med hyggliga inkomster.
Sedan att det kan bli populärt med hushållsnära tjänster i framtiden säger jag inget om. Det skapar arbetstillfällen. Det är så nytt ännu så framtiden får utvisa mer. Alla förslag har "barnsjukdomar" i början. Men jag har svårt att förstå hur människor som har låga inkomster och knappt till maten på bordet någonsin ska kunna unna sig denna lyx i samma ofattning som de med goda inkomster. Det är en klassfråga. Sedan bör detta leda kring frågor om jämlikhet. Är det så att flest kvinnor nyttjar tjänsten och flest kvinnor tillhandahåller tjänsten. Då blir det ett slags utnyttjande för kvinnor av andra kvinnor...? Inte enbart men ändå!
Maria A säger såhär i artikeln i ditt inlägg "Jämlikhet".
SvaraRaderaJämlikhet "Honnörsordet står för allas lika rätt oberoende av samhällsställning, ekonomi, och just det kön..."
Då borde vi rimligtvis kunna diskutera kvinnor, som förtrycker andra kvinnor medvetet eller omedvetet...Hushållnära tjänster hur är det med det. Nog är det värt att diskutera iallafall.
Ekonomin ser olika ut för kvinnor. Gäller verkligen allas lika rätt med den politik som Maria A står för, vare sig det gäller män eller kvinnor? För mig är det rena "ordbajseriet". Skrapar man på ytan, så faller det som ett korthus. Jämlikhet är ett ord som jag tagit till mig. Nu tänker jag för egen del, endast använd det ordet för att inte försvåra. Med det ordet tycker jag vi ska titta på allas rätt. Inte bara på ytan, utan också hur står det till egentligen med jämlikheten? Inte bara mellan män och kvinnor.