"Först när det sista trädet huggits ned, den sista floden förgiftats, den sista fisken fångats, kommer den vite mannen förstå att man inte kan äta pengar" - Creeindianerna (*) Vackert uttryckt, och sannolikt sant också... Den pånyttfödda miljöröelsen drivs av vår konsumtionshunger. Så länge det innebär nya, modernare bilar, tröstande eko-inköp av matvaror, gärna exotiska sådana, så håller det. Men den stora biten av vår lyxkonsumtion; årliga Thailandsresor, solokörningar dagligen i bil, Större, strömslukande, fetare(sic!) platt-tv, krav på tillgång till allt - även utanför säsongen o s v så uppvisar vi fortfarande ett uppseendeväckande ointresse... Vi drar ström som aldrig förr, men dövar vårt samvete med att konsumera ännu mer ström fast med nyinköpta lågenergilampor... Det är fasadlampor, trädlampor, gånglampor, myslampor och vanliga stolplyktor. Vi köper papperskassar istället för plastkassar, trots att det kostar enorma mängder energi att tillverka pappret, men det ä