.. ja, undertecknad kommer rekommendera och nicka medkännande med en ledarartikel från Aftonbladet av, ingen mindre än, Anders Lindberg . Men under personkonflikter och anklagelser kors och tvärs i Vänsterpartiet finns en genuin värdekonflikt där religiösa traditioner och jämställdhet ibland hamnar på kollisionskurs. Och hedersproblematik är inget teoretiskt problem. Ungdomsstyrelsen uppskattade 2009 att ungefär 70 000 ungdomar, främst flickor mellan 16 och 25 år, begränsas i exempelvis val av partner. I dag är det möjligen ännu fler. Amineh Kakabaveh har nog en poäng i att den svenska vänstern i bred mening inte till fullo tagit till sig vidden av detta. Mordet på Fadime var en väckarklocka och mycket har hänt sedan 2002. Men tyvärr inte tillräckligt. Vänstern har ett rejält internt arbete att göra. Att kombinera synen på människor som fria varelser med egen vilja och kulturella strömningar som går på tvärs är inte enkelt.
Att känna sig kränkt är ett privilegium som är förbehållet kvinnor och homomosexuella, en vit heterosexuell man kan aldrig vara kränkt.
SvaraRaderaDAMN!
SvaraRadera//Zac, okränkbar...
Stackars offer....
SvaraRaderaKenneth: Där kränkte du alla ickedyslektiska homosexuella genom att stava fel. ;-)
SvaraRaderaJag känner mig kränkt eftersom jag förnekas rätten att vara kränkt.
Är det olagligt att kränka/bli kränkt?
SvaraRaderaOm jag har en riktigt dålig dag; jag försover mig, kaffet är slut, vädret är dåligt, bilen är kall, jobbet är tråkigt och jag kommer till jobbet på otroligt dåligt humör. Det första som händer på jobbet är att någon skrattar högt i närheten. Jag känner mig kränkt. Alltså är jag kränkt, enligt ovan citat.
Men har jag blivit utsatt för något som jag kan stämma nämnda omotiverat glada arbetskamrat för?
Jag tror jag citerar Kenneth här:"Att känna sig kränkt är ett privilegium som är förbehållet kvinnor och homosexuella, en vit heterosexuell man kan aldrig vara kränkt." *manlig gruppkram*
SvaraRadera//Zac