- Jag känner att vi gjort rätt och därför känns det på något sätt så orättvist, säger hon och fortsätter sedan:Men när hon tvärtemot sitt eget vetande fortsatte att hålla barnen gömda från den rättmätiga vårdnadshavaren - pappan, så var det minsann inte grymt ett dugg... Herregud vilken människa! Hon har varit medhjälpare i att frånhålla barn från sin pappa under sex års tid. En tid som för all evig framtid är fråntagen en förtvivlad pappa - och hon har mage att beklaga sig över domarna! Fy f--n säger jag bara!
- En av oss som dömts till fängelse har småbarn och det är grymt.
Fokusera på brottet, inte på vittnet
I Aftonbladet så luftar advokaterna ganska unkna åsikter och försöker misstänkligöra huvudvittnet:Intressant med detta citat är att även SvD har med exakt samma citat - man är så slö att man publicerar TT-nyheter rakt upp och ner... :o(Både hon och advokat Pia Tengvall, som företräder en av de kvinnor som dömdes till sex månaders fängelse, ifrågasätter det nya vittnet som hovrätten har tillmätt stor betydelse. Framför allt vänder sig advokaterna mot att hon inte funnits med under förundersökningen eller i tingsrätten utan först i hovrätten.
– Varför är inte hon åtalad, utan poppar upp som åklagarens kronvittne, frågar sig Ulla-Bella af Klercker.
SvD har en annan artikel med ett stycke som förklarar det "uppoppande vittnet":
Maria Abrahamsson ger på SvD:s ledarplats som vanligt en knivskarp och genomtänkt kommentar till dagens dom:Vittnet som arbetat i en verksamhet inom i kvinnojouren hävdade i rättegången att alla i kvinnojourens styrelse visste att mamman inte hade vårdnaden om barnen. När hon i maj i år slog på tv:n möttes hon av rubriken att kvinnojourens medlemmar hade friats av tingsrätten på grund av att de inte hade känt till hur det förehöll sig med mamman och hennes barn. Hon visste att de känt till det.
Likgiltiga för hur det förhöll sig med den saken skrev jourkvinnorna in pojkarna under falskt namn i skolan, fixade fram bostad och pengar och gömde dem tillsammans med mamman. Allt med följden att deras kontakt med pappan omöjliggjordes i över sex år, trots att en enig tingsrätt tilldömt honom ensam vårdnad om barnen.Inte en dag för tidigt! Herregud!
Några omständigheter som hade kunnat motivera jourkvinnorna att sätta sig över vårdnadsdomen har ingen av dem ens antytt, summerar Göta hovrätt.
Vilken slutsats bör man då dra av dagens dom?
Framför allt att förtroendet har kraschat för jourernas ideologistyrda arbetsmetod att okritiskt godta (endast) kvinnors berättelser. Kommuner och ytterst staten gör därför klokt i att tolka domen som en uppmaning att styra upp och säkerställa att misshandlade kvinnor och deras barn verkligen får den hjälp som de behöver.
//Zac
PS. Ett mycket bra blogginlägg på en för övrigt helt okänd blogg för mig.
Från okänd till känd bara så där! :)
SvaraRaderaJag ser den här domen som en kritik mot det sätt man generellt förkastat mannens värde i framför allt vårdnadstvister. Det må vara synd om kvinnor, men innan dess måste det finnas en anledning till det också.
Jag har mer åsikter om feminsm, läs gärna mer:
SvaraRaderaDen galna feminismen...
Mansförtryck och kvinnovälde
Jag skrev det första inlägget långt innan Ström publicerade sitt, men det är roligt att så mycket av mina tankar uttrycks så mycket bättre av Ström! ;o)
//Zac
Så är det i landet lagom Sverige där alltför många i ledningsposition på sina arbetsplatser styr och ställer efter eget behag som om de glömt resten av världen och dess rättigheter.
SvaraRaderaPelle