Efter magoperationen i mars har vikten rasat 40 kilo och de bästa är att han tappat alla hungerkänslor. Men viktminskningen har ett högt pris. Bosse Mårtenssons magsäck rymmer numera bara tre centiliter föda efter operationen på Landskrona lasarett i mars. - Tänk dig, säger han, det är ungefär så stort som en tumme, inte mer. De här operationerna innebär därför enorma förändringar i mathållningen och sättet att leva. Och tyvärr är många helt oförberedda på allt som kan hända. Han berättar att han nästan alltid mår illa och att måste tugga den minimala mängden mat i det oändliga. Om han sväljer för tidigt kan det bli stopp i den lilla magsäck som finns kvar. - Det blev det för mig och efter tre dygn fick proppen lösas upp via gastroskopi, alltså med ett instrument som fördes ned i magsäcken. Då hade Bosse Mårtensson svalt en inte tillräckligt tuggad potatisbit i spänningen under Sveriges dramatiska ishockeymatch i VM mot Finland.(Källa.) Det är som sagt inte alltid en dans på rosor och söker man lite grann så är det inte så få som faktiskt har rejäla problem, däremot ska jag påpeka att de flesta är faktiskt mycket nöjda med sin operation, trots bara 16% viktnedgång i snitt efter 10 år enligt uppgift... Jag har själv gått ner drygt 20%. Jag får dock återkomma om 7 år... ;o)
Feta barn...
Hittills ser resultaten, baserade på 28 ungdomar, som presenteras under det pågående kirurgmötet i Stockholm, mycket lovande ut. Totalt ska 80 barn i åldrarna 14 till 18 år opereras. Hälften ska genomgå operation och hälften ska fungera som kontrollgrupp och behandlas vid någon av landets mottagningar för överviktiga barn.(Källa.)
Jag vill nog ha lite mer diskussion om att faktiskt göra dessa stora förändringar på barn, lite etisk vinkel helt enkelt. Det är som sagt enkelt att hitta dagböcker och andra skildringar på nätet av folk som har opererat sig, men hur reagerar barn på dessa genomgripande förändringar i livet, smärtan och en eventuell påtvingad diet resten av livet? Vad gör operationen för deras självbild i framtiden? Det är i huvudsak dessa frågor jag vänder mig mot - viktoperationer är absolut inte någon patentlösning på fetmaepedemin. Å andra sidan har dietisternas kostrekommendationer knappast något lysande resultat heller... Snarast tvärtom - men då är lösningen att rekommendera ännu hårdare. Smart strategi - NOT!
Långtidsstudier?
(Samma källa som ovan) Jag vill för övrigt aldrig mer höra något om att något inte är lämpligt för att det fattas långtidsstudier...Det kan till exempel mycket väl vara så att alla ungdomar inte är lämpade för att gå igenom kirurgi. Vilka grupper det i så fall rör sig om återstår fortfarande att besvara, liksom frågor om effekterna av en operationen på längre sikt.
Kosttunneln...
Men det är symtomatiskt på hur många inne i "kosttunneln" resonerar, läs t ex om Jarl S Torgersons artikel i Läkartidningen, 'Fettsnål kost gav magra resultat'. Om 'Womens Health Initiative Dietary Modification Trial', där närmre 50.000 kvinnors hälsa och matvanor undersöktes. Resultatet var skrämmande, lågfettskosten gav ingen reduktion i bröstcancer, tjocktarmscancer eller hjärtkärlsjukdomar. Efter 7,5 år så var den genomsnittliga viktnedgången hos kontrollgruppen -0,4kg... Inga direkt lysande resultat, eller hur? Men hur är slutsatserna hos Jarl S Torgerson, som här otacksamt nog får symbolisera hela etablissemanget? Jo, felet ligger sannolikt i att man inte försökt hårt nog - inte att dieten i sig kanske är felaktig... Typiskt som sagt - man är fullständigt blind inne i paradigmtunneln(*)!
Försöksdjur?
En annan synpunkt:
Feta barn får inte bli försöksdjur Lars-Erik Litsfeldt: Alla metoder borde prövas innan läkarna tar till kniven Nu börjar vi se tydliga tecken på att det är operation av magsäckar som ska anses vara patentlösningen på svenska folkets övervikt. Vid överviktsenheten för barn på Huddinge universitetssjukhus planeras nu ett projekt med magsäckskirurgi på överviktiga barn.(Källa.)
Det är helt enkelt sjukt svårt att ta ensidig ställning i denna enormt känsloladdade fråga. Fetma är ett oerhört allvarligt tillstånd, och barn riskerar att bli märkta för livet...
Jag har försökt sammanfatta min ståndpunkt i inlägget 'Magoperationer', under rubriken 'Magoperationer på barn'.
//Zac (*)Paradigmtunneln - det måste vara mitt alldeles egna ord! Bara mina träffar på Google! ;o)
Undrar varför jag kom att tänka på Dr. Josef Mengele?.
SvaraRaderaViktoperationer är inte en patentlösning på fetma, varken för barn eller för vuxna. Men det är en lösning som finns för dem med en höga BMI och för dem som redan har följdsjukdomar eller har stora risker att få det.
SvaraRaderaProblemet som jag ser det är att det finns för lite förberedelse för dem som skall opereras och för lite stöd efter operationen. Det kirurgiska ingreppet är ett verktyg för den fete personen att gå ner i vikt men löser långt ifrån orsakerna till fetma eller problemen kring ätandet.
Det förekommer inte allt för sällan att opererade personer uttalar sig om ”biverkan” av operationen som inte är ”biverkan” utan just en del av syftet med operationen. Att man måste äta långsammare, att man måste tugga maten länger och noggrannare, att man inte kan äta så stora mängder av mat, att man måste äta flera mål om dagen osv.
Sköter man inte sitt ätande kan man må skit och det handlar inte bara om opererade utan även personer som inte är viktopererade.
Viktoperatoner på barn och unga är en delikat fråga.
Det handlar inte bara om risken för fysiska sjukdomar för feta barn. Det handlar även ofta om att hamna utanför för att man inte är som andra.
En viktoperation på ett barn kan ge ett bättre liv med en större livskvalitet. Å andra sidan kan en utebliven viktoperation hålla kvar barnet i fetmas fängelse. Valet är inte lätt.
I Danmark opererar de 1300 personer i år, det är en 10 x ökning på två år. Deras Sundhetsstyrelse skall utvärdera resultaten, kanske ska Du kolla vad de får för resultat? De är lika fettskrämda i danmark som i Sverige, han heter Astrup, deras guru.
SvaraRadera