Vill du bli 100år?

Den alltid lika utmärkta Regina Wilshire på sin blog, Weight of the evidence har ett intressant inlägg om en artikel i tidskriften 'Archives of Internal Medicine'; "An Assessment of Incremental Coronary Risk Prediction Using C-Reactive Protein and Other Novel Risk Markers" Hon diskuterar om man trots allt inte varit inne på fel väg när det gäller riskhanteringen kring hjärt-/kärlsjukdomar. Vid en sammanfattning av människor som blivit 100år eller äldre så är det blott tre faktorer som förbinder objekten. Det är inte alkoholrestriktioner, ens rökning, eller nationalitet eller etnisk härkomst som spelar in. Kolesterol, diet eller aktivitetsnivå verkade heller inte vara den gemensamma faktorn, utan varierade kraftigt.

De tre faktorerna var lågt blodsocker, hög insulinkänslighet och låga halter av triglycerider.

Kanske så borde man titta på lite mer på just dessa markörer, hur man kan leva så att dessa markörer är maximerade, istället för att stirra sig blind på andra i sammanhanget oväsentliga data. Höga insulinhalter

Sedan räknar Regina upp ett dussin större undersökningar som stödjer synen på att höga blodsockervärden och höga halter av insulin ger förkalkningar i kärlen. Bl a "Relation Between Blood Glucose and Coronary Mortality Over 33 Years in the Whitehall Study" som jag nämnt innan. Speciellt en rapport - "Fasting plasma insulin modulates lipid levels and particle sizes in 2- to 3-year-old children" - fastnar på näthinnan. Den visar på hälsovådliga halter av insulin och triglycerider hos två-treåringar! Jag har sökt lite och jag tror att jag hittat en av undersökningarna - "Abnormal glucose tolerance--a common risk factor in patients with acute myocardial infarction in comparison with population-based controls."

BACKGROUND: A high prevalence of newly detected diabetes and impaired glucose tolerance (abnormal glucose tolerance) was recently reported in patients with acute myocardial infarction. It is important to verify whether this finding is specific for the patients or attributable to the population, from which they were recruited. OBJECTIVE: To verify whether abnormal glucose tolerance is more prevalent in patients than in controls chosen from the same population and to compare metabolic characteristics between the two groups. DESIGN AND SUBJECTS: The metabolic state was assessed in patients (n = 181) admitted with acute myocardial infarction and no history of diabetes before discharge and after 3 months. Sex- and age-matched controls (n = 185) without previously known diabetes or cardiovascular disease except hypertension were recruited from the general population. MAIN OUTCOME MEASURES: Oral glucose tolerance test, glucosylated haemoglobin A1c (HbA1c), insulin, proinsulin, lipid profile, fibrinolytic function and inflammatory markers. RESULTS: Abnormal glucose tolerance was more common (number/all classified) in patients at discharge 113/168 (67%) and after 3 months 95/145 (66%) than in controls 65/185 (35%) (P < 0.001). Dyslipidaemia (70% vs. 29%; P < 0.001) and previously treated hypertension (32% vs. 18%; P = 0.028) were more frequent amongst patients whilst obesity (18% vs. 24%) did not differ significantly. Blood glucose, HbA1c, proinsulin, proinsulin/insulin ratio, triglycerides, insulin resistance (by HOMA) and fibrinogen were consistently higher in patients than controls (P < 0.01). CONCLUSIONS: Abnormal glucose tolerance was almost twice as common amongst patients with acute myocardial infarction as in matched controls. Impaired glycaemic control accompanied by insulin resistance, dyslipidaemia, hypertension, together with increased plasma fibrinogen and proinsulin levels were main features characterizing patients.

Intervju

Trillade på en intresseväckande intervju med en av upphovsmännen - Annika Norhammar: "Glukosstörning bakom merparten av alla hjärtinfarkter":

[...] Enligt RIKS-HIA har idag 23 procent av patienterna med akut kranskärlssjukdom känd diabetes. Enligt glukostoleranstestet i GAMI-studien har ytterligare 25 procent odiagnosticerad manifest diabetes och 40 procent försämrad glukostolerans. [...] Den höga andel av onormal sockeromsättning som GAMI-resultaten visade har nyligen bekräftats i andra stora undersökningar, bland andra Euro Heart Survey Diabetes and the Heart.?- Genomgående visar de studier som gjorts att 40 till 70 procent av infarktpatienterna har en patologisk sockeromsättning. En avgörande men ännu obesvarad fråga är hur dessa patienter hade presterat på glukosbelastning innan hjärtinfarkten.? [...] - Vi menar att en försämrad glukostolerans är en riskfaktor på samma sätt som blodfettsrubbningar, hypertoni och andra kända faktorer, säger Anna Norhammar som dock inte vill rangordna deras betydelse.? [...] Det finns de som vill vända på resonemanget och kalla typ 2-diabetes för en hjärt-kärlsjukdom med höga blodsockervärden. Anna Norhammar är inte helt säker på om hon vill formulera det så men tycker nog att det ligger något i detta då blodsocker är en kontinuerlig riskfaktor för hjärtkärlsjukdom och riskökningen börjar redan under dagens gränsvärden för diabetes. [...] - Mortaliteten bland diabetikerna är ojusterat nästan dubblerad. En del av detta beror på underbehandling, säger Anna Norhammar.

Mycket intressant, forskare är medvetna om att alla undersökningar rör bara en del av verkligheten. Och deras slutsatser gäller för den lilla delen, med de variabler som gäller där och då. Men när denna och liknande forskning presenteras så tycker jag nog att det finns all anledning till att höja blicken och dra lite i nödbromsen eftersom den går så pass på tvärs med "praxis, vetenskap och beprövad erfarenhet".

Problem med fettintag -> hjärtsjukdom

Om resultaten står sig, och om det inte framkommer så pass diskrediterande kritik att man måste ifrågasätta resultaten av ovanstående så måste man ta detta på fullt allvar och räkna in (eller över) blodsockret och insulinet som två tydliga riskmarkörer för hjärtinfarkt. Undrar hur statistiken för hjärtattacker ser ut för sådana tjockisar som inte jojobantat kontra "engångstjockisar"? (jag vårdar min lilla tes att det är fruktansvärt onyttigt för kroppen att jojobanta, kanske t o m värre än att bli tjock och förbli tjock!) Men faktum är att detta är ett resultat i linje med LC-tanken, och som många påpekar så tycks det vara besynnerligt svårt för fettofobikerna att bevisa direkta samband mellan fettintag och hjärtsjukdomar... //Zac