Var kommer Shangri-la-dieten ifrån?
Förra året så publicerades en bok om en ny, lovande diet (är inte alla nya dieter sådana för övrigt?) - Shangri-la-dieten av professorn i psykologi, Seth Roberts. Han har en egen blogg där han pratar om just denna, sin egna diet och en egen hemsida om Shangri-la-dieten.En sak som slår en är att den inte är utprovad på någon, förutom prof Seth Roberts och några av hans vänner. Inga mer vetenskapliga undersökningar, inga labbtester, inga rått-tester etc.
Boken i sig får ofta omdömet att den känns som ett hastverk, den är egentligen inte riktigt färdig. 175 sidor lång är den i alla fall.
Vad är Shangri-la-dieten?
Shangri-la-dieten har sin grund i en något pavlovisk tradition, alltså en behavioristisk syn på hur vi reglerar vår vikt. Han ser en av grundorsakerna till fetman i en koppling mellan smak och energi. Bryter man den kopplingen så skall också aptiten kunna bemästras. Han liknar detta vid en traditionell värmetermostat, fast där kroppen ställer in en vikt baserat på energiinnehållet i maten. Och sedan ser kroppen till att reglera detta genom att skapa mer eller mindre hunger.Hur bryter man nu detta förhållande? Han ser tre sätt:
- Mat som ger energipåslag efter en viss tidsrymd
- Mat med ovan/ovanlig smak
- Energi utan smak
Punkt nummer två är av praktiska skäl svår att upprätthålla. Visst finns det en hel del smaker som är nya även för oss, globaliserade människor, men jag tror faktiskt inte det är så mycket som jag personligen skulle säga är helt nya smaker för mig.
Hur fungerar Shangri-la-dieten?
Sista punkten är det som han själv i huvudsak skjuter in sig på. Shangri-la-dieten i detta fall handlar om att någon timme innan man äter något med smak, så skall man äta något energirikt utan smak. Han rekommenderar sockervatten eller en smaklös olja(*). Oljan är att rekommendera för diabetiker. Detta skulle göra att kroppen sätter ner "termostaten" för förbränningen och när sedan bekant mat där kopplingen smak-energiinnehåll kommer, så är redan "termostaten" nerskruvad. Tydligen skall det gå att få ännu bättre effekt om man kombinerar punkterna ovan, t ex tar sin matsked olja en timma innan maten, som dessutom består av GI-baserad mat.
Shangri-la-dieten påminner också på flera sätt om 3-timmarsdieten, där man äter var tredje timme och på så sätt håller blodsockret och därmed även aptiten i schack.
Är Shangri-la-dieten fejk?
När det gäller böcker om dieter i USA så skall man ha klart för sig att det är en ENORM konkurrens over-there! För att sticka ut så måste man lova mer än sina kombattanter. Men kopplingen psyke-aptitreglering är kanske inte så långsökt som det tycks vid ett första påseende. Det är många som påstår att t ex aspartam höjer blodsockret, trots att det inte innehåller några kalorier. Den söta smaken i munnen gör att kroppen förväntar sig att få energi och vips så börjar insulin utsöndras och blodsockret sjunker. Jag vet inte hur pass sant detta är, men tycker nog att det torde vara enkelt att kontrollera för dem med blodsockermätare?Intressant är det i alla fall - psykologin lär trots allt komma mer och mer inom dietområdet tror jag. För övrigt är det ett nästan genialiskt namn, Shangri-la-dieten!
"Min" variant på Shangri-la-dieten...
Jag skulle trots allt personligen gissa att de flesta är mer betjänta av att stoppa i sig en ostbit någon timme innan varje mål. Skulle tro att det ger exakt samma effekt. Ostbiten gör att aptiten är betydligt mindre när det väl är dags att äta och därmed så blir den totala energimängden, ost+måltid med minskad aptit sannolikt mindre än den hade varit i måltid med glupskande aptit.Kroppen är ju ganska dålig på att känna att den fått nog med energi, det gör den nämligen först efter någon timme - det är därför det är så lätt att stoppa i sig för mycket...
D v s jag tror mindre på den psykologiska kopplingen och mer på att blodsockret hålls stabilt vid stadig tillförsel av energi.
Shangri-la är väl nästan motsats till stress?
Vi "moderna människor" äter dessutom snabbt och stressat, det är inte måltider under en hel eftermiddag som neråt Medelhavet. Kanske är det just det som för övrigt utgör den egentliga "medelhavsdieteffekten"? För faktumet kvarstår - människor som inte bor kring medelhavet som äter "medelhavsmat" får ringa, eller inga effekter alls av maten vad gäller hjärt-/kärlsjukdomar. Det går sannolikt inte plocka russinen ur kakan, eller kosten ur levnadsmönstret och tro man kan dra alla hälsofördelar med detta - jag har rört vid detta innan, i inlägget 'LC - fair and balanced'.Naturlig variant på Shangri-la-dieten...
Jag tror att vi måste lära känna vår kropp och dess signaler på en helt ny nivå. Jag pratar mer om det i mitt inlägg 'LC på Zac's sätt' under rubriken 'Hur gör man då?'.//Zac
(*)Han experimenterar också med ett rått ägg innan maten, men det kan inte rekommenderas då salmonella faktiskt inte är helt ovanligt...
Intressant läsning. Jag fick mig en tankeställare.
SvaraRaderaJo, det är väl lite det som är meningen med inlägget ifråga. Att man hela tiden måste vara klarögd och inse att det mycket sällan kommer någon diet där man får resultaten snabbt och gratis...
SvaraRaderaDet är ett kämpande med alla dieter, det gäller dock att välja de som fungerar bäst för en själv som individ.
VV är jag inte heller vidare glad åt, jag nämner dem i detta inlägg.
//Zac
Du verkar missat några grejer om dieten.
SvaraRaderaFör det första finns det en massa stöd i form av råttester; varierar man smak eller tar bort smak så minskar råttors aptit. Det var därifrån han delvis fick idén om jag minns rätt. Det går att kontrollera själv på scholar.google.com
Vidare så har massor av bekräftande bevis dykt upp genom folk som genomför dieten. Visserligen blir det ett rejält urvalsfel, då folk som misslyckas inte rapporterar, men det är ändå positiv bevisning.
Det är också rätt lätt att kontrollera på sig själv, eftersom effekten är stor.