Mammans mat...

Göteborgs universitet

Foster av olika kön reagerar olika på vad mamman äter

2007-06-28 09:24

Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Blivande mammor kan påverka födelsevikten med sina egna kostvanor, men hur barnet påverkas beror på vilket kön barnet har. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
I studien följdes 49 gravida kvinnor med olika BMI från början av graviditeten. De blivande mammorna intervjuades om vad de åt. Forskarna tog även blodprov för att mäta hormoner som påverkar ämnesomsättningen.
– Mammor som hade fetma eller övervikt i början av graviditeten löpte en större risk att få ett stort barn. Vi kunde också se att mammor som hade ett högt kaloriintag under graviditeten också fick barn med hög födelsevikt, säger näringsfysiologen Nina Jansson.
Barnen reagerade olika på mammans kaloriintag beroende på om det var en pojke eller en flicka. Flickfoster ökade i vikt om mamman ökade sitt intag av enkelomättade fetter, medan pojkfoster ökade i vikt om mamman ökade sitt kolhydratintag.
– Vad detta beror på kan vi bara spekulera om, men en orsak kan vara att moderkakan har samma kön som barnet och därför reagerar olika på miljön i livmodern, säger Nina Jansson.
Det är moderkakan som avgör hur mycket näring som förs över från mammans blodcirkulation till barnets. Foster som får för lite näring kan bli tillväxthämmade medan barn som får för mycket näring väger mer än de ska när de föds.
– Både tillväxthämmade och stora barn drabbas oftare av komplikationer kring födseln och senare har de större risk att få diabetes typ 2, övervikt och högt blodtryck. Det är därför viktigt att vi får mer kunskap om hur moderkakan fungerar. Ny kunskap om moderkakans funktion kan bland annat leda till bättre kostråd till kvinnor som väntar barn, säger Nina Jansson.
I en av studierna fick gravida råttor mindre protein i sin kost men samma mängd kalorier som andra råttor. Hos råttmammor som fick mindre protein minskade koncentrationerna av hormonerna insulin, IGF-1 och leptin. Studien visar även att moderkakan hos dessa råttor transporterade mindre aminosyror till fostret och att råttfostren några dagar senare blev tillväxthämmade.
– Våra fynd stödjer alltså hypotesen att moderkakans funktion för att transportera över näring till fostret är essentiell för optimal fostertillväxt. Förändringar i mammans hormoner kan utgöra en länk mellan mammans kost, moderkakans kapacitet att transportera över näring till fostret och fostertillväxt, säger Nina Jansson.

För mer information kontakta:
Nina Jansson, näringsfysiolog, telefon: 073-312 17 58, e-post: nina.jansson@fysiologi.gu.se

Handledare:
Professor Thomas Jansson, telefon: + 1 513 558 76 55, e-post: thomas.jansson@uc.edu
Docent Theresa Powell, e-post: powellts@ucmail.uc.ed

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för fysiologi
Avhandlingens titel: The role of maternal nutrition and hormones in the regulation of placental nutrient transport and fetal growth

Avhandlingen är försvarad.

Elin Lindström Claessen
Vik. Pressansvarig, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3869, 070-829 43 03
e-post: elin.lindstrom@sahlgrenska.gu.se

(Källa, detaljer om avhandlingen i sig)

Ruskigt spännande forskning, att det finns ett samband mellan stor födselvikt och större risk för att senare i livet få metabola syndrom är nog de flesta överens om idag - men de flesta är också överens om att låg vikt vid födseln också ökar risken för diabetes, högt blodtryck och hjärtsjukdomar senare i livet... Så det ursvenska "lagom" passar sällan bättre än här... ;o)
Alla pratar dock om hur mycket medelvikten har ökat på nyfödda, men den statistik jag hittat (1975-2003, Källa.) visar på en ökning av knappt ett hekto (3.462-3.531g), men siffrorna kanske inte stämmer - det blir en senare fråga.

En känga till DN!

En stor spark i arschlet till DN som, i iofs semestertider, lägger till ett par förtydliganden i sin artikel, helt baserad på pressmeddelandet... Ganska trist journalistik, jag trodde den typen av skräpjournalistik var förbihållen Expressen och Aftonbladet!

Skillnad på könen

Uropar jag triumfatoriskt (eftersom jag retar ihjäl mig på genusteorier).

"Flickfoster ökade i vikt om mamman ökade sitt intag av enkelomättade fetter, medan pojkfoster ökade i vikt om mamman ökade sitt kolhydratintag."

Lustig skillnad, men jag ser, ehuru helt ovetenskaplig och högst personligt betraktelse, skillnad på hur män och kvinnor fungerar rent förbränningsmässigt. Så helt lustigt tycks det inte vara. Däremot haussen kring avocado, raps-/olivolja och alla GI-nötter borde onekligen sätta spår i statistiken vad gäller flickornas födselvikt.

Kolhydrater och pojkar?

Tja, jag tittar på Pliktverkets statistik över vikt, längd och BMI över de 18-åriga pojkar som mönstrat 1962-2000, så jag en uppgång i:

• Längd: 177,4 - 179,9 cm
• Vikt: 65,8 - 73,6 kg
• BMI: 20,9 - 22,7

Så att vikten har kraftigt ökat, emedan längden ökat fast lite långsammare.
Stötte på uppgiften att det myckna snabba kolhydratsintaget gjorde att bl a ögat växer fortare än det ska och det på det sättet blir närsynt. Därav ökningen av glasögon för barn. Vet faktiskt inte om det är sant, däremot så ser jag (med glasögon på) att det är gott om barn med glasögon på skolgårdarna nu för tiden. Jag kan jag gott iofs tänka mig att det snarare beror på lite bättre attityd mot "glasögonormar" och kanske bättre undersökningar idag? Någon som vet med sig något annat?


//Zac