Bloggarna är en intressant företeelse, att de framledes inte kommer se ut och användas som de gör idag är nog relativt säkert. Det är ju trots allt mycket få företeelser som fungerar likadant efter ett par år på nätet.
Journalistiken och bloggarna är en intressant symbios, det är en hel del journalister som sitter och dammsuger bloggarna på jakt efter nyheter.
Att bloggarna i huvudsak handlar om selektiva nyheter och ofta mer eller mindre personkult är ställt utom all tvivel. Idag är således bloggarna oerhört intimt förknippade med personer, eller kändisar om man så vill. På dessa bloggar hamnar det oftast mer eller mindre militanta åsiktsbröder som genast drar ut i strid mot otrogna som haft den dåliga smaken att försöka få bloggläsarna i allmänhet att lyfta blicken en smula.
Tråkigt, men man ser bloggmekanismen överallt - det spelar ingen roll om bloggförfattaren heter Carl Bildt, Skugge, piratpartiet eller Dahlqvist. Bloggen blir alltså ganska snabbt en åsiktsdomän där medlemmarna är trogna soldater och försvarare.
Givetvis blir diskussionen och framskridandet i kunskap snabbt avtrubbade i sådana bloggforum.En rent bloggteknisk fundering är om det inte vore önskvärt att se en delvis sammansmältning av blogg och diskussionsforum. Där man skulle få trackbacken från diskussionsforumen, men lättillgängligheten och snabbheten från bloggarna. Det är verkligen skitirriterande att inte ha kontroll på de kommentarer man skickat in. Tips någon? //Zac
---
SvaraRaderaAnonym sade:
Vad har hänt på kommentarssidan Zac?
Dina inlägg att som vanligt lika initierade och läsvärda, men..
Att läsa kommentarer som är antingen monologer eller dialoger mellan endast två personer är inte roligt/ointressant. Inte upplysande och utvecklande heller.
Är Du månne ockuperad?
---
Lisbeth sade:
Jag ber om ursäkt om jag ockuperat sidan. Inget illa menat. Zac har verkligen en superbra blogg. Jag ska ta och ockupera någon annan stackare istället;) Lev väl!
Hoppas du inte är sur Zac!
---
Jag är inte sur, jag har uttryckt irritation över utebliven feedback. Jag skriver givetvis utifrån ett "inre tvång", men det finns också en narcissistisk ådra också. En som lever på den feedback man får genom röstningar och genom kommentarer.
SvaraRaderaJag tror det var piltson som hotade med att sluta blogga om det inte dök in några kommentarer... :o)
Jag känner också en irritation över att så pass få kommenterar... *räknar lite statistik*
OJ! När jag gör ett litet överslag så är det drygt 3,6 kommentarer per inlägg! :-O
Generellt så blir jag alltid glad över kommentarer, både positiva och negativa. Ren spam har jag bara fått in ett halvdussin gånger.
Kommentarer är av två olika typer, dels de som håller med och kompletterar och dels de som är dödsfiender, som alltid är emot. Egentligen är väl inget av dessa att fördra i kraftig majoritet, precis som jag skriver i mitt inlägg; det jag kallar blogmekanismen.
Jag skulle vilja se en sammanslagning av diskussionsforum och bloggar, där man låter alla trådar starta med ett "blogginlägg", så fronten är blogg och strukturen under frontsidan är diskussionsforum. Diskussionsforum har ju så mycket bättre funktioner (oftast!) för att hålla koll på alla ens inlägg etc. Men samtidigt så är de inte lika tillgängliga som bloggar.
Dagens Saida är alltså en hopslagning av bloggen och diskussionsforumet! :o)
//Zac
PS. Som en sidonot så tycker jag inte alls att du "ockuperat" min blogg, du har berikat den - på gott och ont! Du är således välkommen att skriva när du vill! :o)
TACK!:)
SvaraRaderaJag ska nog skaffa mig en egen blogg! Där folk får ifrågasätta mig...
Men som Anonym sa dialoger mellan två personer eller monologer är inte så intressant. Dock så tycker jag att den kommentaren är tämligen ointressant. Inte så intressant den heller alltså.... Varför inte lägga sig i sakfrågan istället? Så du anonym berika Zac:s sida med dina åsikter. Då blir det ju inte antingen monologer eller kommentarer mellan två personer. Då kan du vara upplysande och utvecklande...;)
Som sagt, tack din blogg är jättebra och du har tagit upp massor av intressanta saker. Jag blir ivrig, när det är frågor som intresserar mig. Men jag vill absolut inte ta över någons blogg eller ockupera den. Utan jag vill naturligtvis få respons på det som jag skriver. Helst motsatt respons så att jag kan utveckla mina tankar. Vill man ha medhåll så kan man prata med sig själv.
Jag gnäller som sagt att man inte kommenterar på min blogg, men handen på hjärtat - av alla de som jag läser, hur många kommenterar jag på? 2-3st i veckan? Säkert i överkant...
SvaraRadera"Vill man ha medhåll så kan man prata med sig själv."
Låter som en blogg utan kommentarsfunktionen det! ;o)
//Zac, som är stor nog att säga ifrån om någon tar för mycket plats! :o)